Våld i nära relationer
Våld i nära relation är våld eller hot om våld av en närstående eller en före detta närstående.
Begreppet våld i nära relationer innefattar alla typer av våld mellan människor som har eller har haft känslomässiga och nära relationer till varandra. Det handlar om såväl makar, sambor, pojk- eller flickvänner, som föräldrar, syskon, barn eller andra släktingar. Våld i nära relationer förekommer i alla samhällsklasser, åldrar och kulturer.
Psykiskt eller fysiskt våld finns oftast inte med i början av en relation. Det brukar komma gradvis. Men våld är aldrig ett uttryck för kärlek. Att hota eller använda våld mot någon är förbjudet enligt lag.
Blir du utsatt för våld så är det aldrig ditt fel. Ansvaret ligger alltid hos den som utövar våldet. Du har rätt att leva ett liv utan våld.
Kontakta oss
Socialtjänsten har ett ansvar att ge personer som utsätts för våld i nära relation stöd och hjälp.
Besöksadress:
Socialförvaltningen
Almliden
Almgatan 2
267 38 Bjuv
Öppettider: vardagar mellan 08.00-16.30 (fredagar 08.00-16.00)
Telefon: 042-458 50 00 (begär jourhavande socialsekreterare)
Socialtjänsten kan hjälpa till med:
- Råd och stöd
- Samtalsstöd
- Risk- och skyddsbedömning
- Stöd i kontakt med andra myndigheter
- Ekonomiskt stöd
- Skyddat boende
Bjuvs öppenvårdscentral erbjuder samtalsstöd för våldsutsatta.
Besöksadress: Mejerigatan 1 i Bjuv
Öppettider: vardagar mellan 08.00-16.30 (enligt tidsbokning)
Telefon: 042-458 56 99
Vid akut fara och pågående våld ringer du polisen på 112!
Vad är våld i nära relation?
Begreppet våld i nära relation innefattar alla typer av våld mellan närstående. Det handlar både om heterosexuella och homosexuella parrelationer och om våld i andra familje- och släktrelationer, samt om barn som upplevt våld i sin familj.
Den vanligaste formen av våld i nära relation är en man som utövar våld mot en kvinna som han har eller har haft ett förhållande med. Det kan handla om brottsliga gärningar som fysiskt våld och sexuella övergrepp. Våld kan också vara handlingar som enligt rådande lagstiftning inte definieras som brott, men som sammantaget kan skapa ett mönster av utsatthet. Våldshandlingarna kan alltså ha olika karaktär och består ofta av en kombination av olika handlingar.
Varje oönskad fysisk beröring och handling som uppfattas som obehag, orsakar fysisk smärta eller skada. Förövaren väljer ofta medvetet att rikta aggressionerna mot särskilda delar av kroppen så att blåmärken och andra skador inte ska upptäckas av utomstående. Våldet kan även ge upphov till skador som inte går att dölja, som frakturer, ögonskador, rivmärken, blåmärken och sår på exponerade delar av kroppen.
Olika former av isolering, verbala kränkningar, känslomässig utpressning och skambeläggande är exempel på psykiskt våld i nära relationer. Det psykiska våldets nedbrytande konsekvenser i kombination med att förövaren växlar utövandet av våld med ömhet och kärlek gör det oförutsägbart och svårt att värja sig emot. Hot kan även riktas mot barn, husdjur eller nära vänner. Stalking och andra trakasserier är ytterligare exempel på psykiskt våld.
Sexuellt våld innebär allt från ovälkommen beröring till att tvingas utföra eller utsättas för sexuella handlingar. Det kan också innebära att man tvingas bevittna olika former av sexuella handlingar eller att man fotograferas eller filmas i ett sexuellt syfte mot sin vilja.
Våldet kan bestå av materiell skadegörelse, exempelvis att förövaren slår sönder möbler och andra saker i hemmet. Den utsatta personen kan också tvingas att själv förstöra ägodelar av särskild betydelse.
Ekonomiskt våld är när någon som står en nära tar ens pengar eller ägodelar och kontrollerar ens ekonomi. Det kan också handla om att man tvingas skriva på papper, uppge bankkoder eller tvingas utföra ekonomiska oegentligheter. Förövaren kan ta kontroll över ekonomin och materiella tillgångar för att på så sätt öka isoleringen, utsattheten och göra det svårare att lämna relationen.
Kan ske genom frihetsinskränkning som isolering där den utsatta blir begränsad eller hindrad att träffa släkt och vänner eller att delta i sociala aktiviteter. Om den som är utsatt får umgås med någon sker detta under kontrollerade former.
Kan innebära bristande omsorg exempelvis i samband med omvårdnad. Det kan handla om att den som utsätts undanhålls medicin, inte får tillräckligt med näringsrik kost eller blir lämnad utan tillsyn.
Våld mot djur kan användas för att kontrollera eller hota personer i djurets närhet. Våldet kan vara fysiskt med slag och sparkar eller psykiskt genom att skrämma och skapa en otrygg tillvaro. Det kan också handla om vanvård. Majoriteten av Sveriges kvinnojourer har mött våldsutsatta kvinnor och barn som upplevt våld mot djur. De möter även kvinnor som stannar kvar i relationen för att skydda djuren.
Senast publicerad: