Bjuvs kommuns logga

    Så fungerar kommunen

    Kommunerna styrs av politiker som valts direkt av medborgarna. Det betyder att medborgarna har stora möjligheter att påverka och kontrollera hur kommuner utför sina uppdrag.

    Kommunerna styrs genom direktvalda politiska församlingar, så kallade kommunfullmäktige. Dessutom finns det politiska uppdrag inom kommunstyrelser, i olika nämnder och utskott.Politikerna i kommunen kallas även förtroendevalda. De flesta politiker i kommunen är fritidspolitiker. De sköter sina uppdrag vid sidan av sitt vanliga arbete.

    Kommunfullmäktige styr och beslutar

    Kommunfullmäktige är det högsta beslutande organet i kommunen. I kommunfullmäktige sitter folkvalda politiker som väljs vart fjärde år.

    Kommunfullmäktige:

    • tar beslut om kommunens budget och hur mycket skatt invånarna i kommunen ska betala.
    • beslutar vilka nämnder som ska finnas.
    • väljer ledamöter och ersättare till kommunstyrelsen och nämnderna.
    • väljer revisorer som granskar kommunens verksamhet.


    Medborgarna väljer politiker till kommunfullmäktige

    Vart fjärde år väljer medborgarna politiker till kommunfullmäktige. Valet sker samtidigt som valet till riksdagen. För att få rösta i kommunalvalet ska man dels:

    • ha fyllt 18 år senast på valdagen

    dels uppfylla något av villkoren att man är:

    • svensk medborgare som är folkbokförd i kommunen, eller har varit det tidigare
    • medborgare i någon av EU:s medlemsstater, Norge eller Island som man har varit folkbokförd i Sverige i minst 30 dagar
    • medborgare utanför EU som har varit folkbokförd i Sverige i minst tre år

    Den som får rösta till kommunen kan också väljas till politiska uppdrag. De flesta politikerna i kommunfullmäktige är fritidspolitiker. De sköter alltså sina uppdrag vid sidan av sitt vanliga arbete.

    Kommunstyrelsen utses av fullmäktige

    Kommunstyrelsen:

    • leder och samordnar allt arbete inom kommunen.
    • ansvarar för kommunens ekonomi.


    Politikerna arbetar i olika nämnder

    Kommunfullmäktige beslutar vilka nämnder som ska finnas och väljer ledamöter. Exempel på nämnder som finns i många kommuner är miljönämnd, socialnämnd och kulturnämnd. Eftersom kommunerna själva bestämmer vilka nämnder de vill ha ser det olika ut runt om i Sverige.

    Nämnderna:

    • ansvarar för det dagliga arbetet inom kommunen.
    • förbereder ärenden som ska beslutas av fullmäktige.
    • genomför beslut som fattas i fullmäktige.

    I praktiken är det inte politiker utan tjänstemän som utför det dagliga arbetet i nämndernas verksamhetsområden. Arbetsuppgifterna kan vara att ge byggnadslov, bevilja ekonomiskt bistånd eller att organisera äldreomsorgen.

    Kontroll och tillsyn

    Det finns tillsynsmyndigheter på vissa statliga myndigheter. De granskar och stödjer kommunernas arbete.
    Kommunerna ansvarar själva för tillsyn av till exempel brandsäkerhet och avfallshantering.
    Revisorer granskar kommunernas verksamhet varje år.

    Kommunalskatten är den största inkomstkällan

    Kommunalskatten står för ungefär 70 procent av kommunens inkomster. Staten bestämmer vad kommunerna får ta ut skatt på. Sedan bestämmer varje kommun själv hur stor kommunalskatten ska vara och hur pengarna ska fördelas.

    Kommunerna får också statsbidrag från staten. Vissa statsbidrag är allmänna, andra får bara användas inom särskilda områden som staten pekar ut. Kommunen tar också betalt för en del tjänster, till exempel äldreomsorg.

    Senast publicerad: 28 maj 2020

    Vi använder cookies för att förbättra din upplevelse av vår webbplats. Läs mer om hur vi använder cookies här