Kyltorn

Ett kyltorn är en anläggning som används för att avlägsna överskottsvärme från en kylprocess. Nedkylningen sker genom att vatten tillförs i luftflödet på ett sätt som gör att det bildas aerosoler (fin vattendimma). Kyltorn används bland annat till luftkonditionering och vid olika industriella processer. Exempel på anläggningar är öppna kyltorn, slutna kyltorn, torrkylare med vattenspridningsmunstycken samt en del skrubbar.

Det finns fall där utbrott av Legionella har kunnat knytas till kyltorn. Kylvattnet håller ofta en temperatur som gynnar tillväxt av Legionella-bakterier. Eftersom det bildas aerosoler i processen finns risk att bakterier sprids långa sträckor via de små vattendroppar som uppstår.

Från och med den 1 februari 2024 är det förbjudet att utan anmälan uppföra eller att använda ett kyltorn. Om du redan har anmält ett kyltorn behöver du inte anmäla samma kyltorn igen. Du behöver inte heller anmäla kyltorn som används i en verksamhet som är anmälnings- eller tillståndspliktig enligt miljöprövningsförordningen (2013:251).

Dessa ska anmälas senast den 31 juli 2024. Om anmälan gäller ett nytt kyltorn får du inte uppföra eller använda det förrän tidigast 6 veckor efter anmälan.

Dessa ska anmälas senast den 31 december 2024.

Du ska lämna anmälan till bygg- och miljöförvaltningen.

Blankett för anmälan: Blankett kyltorn Pdf, 413.5 kB.

Om du inte anmäler kan du få betala en sanktionsavgift. Från och med den 1 augusti 2024 måste du betala en miljösanktionsavgift på 5 000 kronor om du uppför eller använder ett nytt kyltorn utan att ha anmält det.

Från den 31 december 2024 måste du betala en miljösanktionsavgift på 5 000 kronor om du använder ett befintligt kyltorn utan att ha anmält det.

Verksamheter som har kyltorn eller anläggningar (ex. skrubber) som kan avge aerosoler till omgivningen måste ha säkra rutiner för kontroll och skötsel. Eftersom verksamhet med kyltorn är anmälningspliktig ska det finnas ett egenkontrollprogram. Enligt förordningen (1998:901) om verksamhetsutövares egenkontroll ska egenkontrollen innehålla:

• Rutiner (5 §) : Rutiner för kontroll och skötsel av anläggningen, samt dokumentation av utförd kontroll och skötsel. Rutiner för åtgärder vid avvikelser i anläggningen. Det ska även finnas säkerhetsföreskrifter för personal som arbetar med anläggningen, det är viktigt att säkerställa att personalen har den kunskap som krävs för att utföra arbetet.
  
  
• Undersökningar och anmälan om driftstörning (6 §): Fastighetsägare eller verksamhetsutövare är skyldiga att snarast informera tillsynsmyndigheten (bygg och miljöförvaltningen) om någon driftstörning eller annat inträffar som innebär risk för spridning av Legionella. Ett sätt för verksamheten att följa upp arbetet med sin
  egenkontroll kan vara att utföra regelbunden provtagning av Legionella i anläggningen.
  
  
• Ansvarsfördelning (4 §): Det ska tydligt framgå hur ansvaret för de uppgifter som finns inom egenkontrollen är fördelat inom verksamheten.
  
  
• Kemikalieförteckning (7 §): Verksamheten ska upprätta en förteckning över de kemiska produkter samt biotekniska organismer som hanteras inom verksamheten och som kan innebära risker från hälso- eller miljösynpunkt.