Om du tänker köpa en fastighet, göra markarbeten eller avsluta en verksamhet som kan ha orsakat föroreningar, är det viktigt att du tar reda på om marken och byggnader är förorenade. Du är också skyldig att informera om förorenad mark och att anmäla de markarbeten du gör.
I Bjuvs kommun har det genom tiderna bedrivits många olika verksamheter som kan ha förorenat marken och de byggnader som verksamheten bedrivits i. stora delar av kommunens markområden är utfyllda med fyllnadsmassor av jord, rivningsavfall och muddermassor som kan innehålla föroreningar.
Om du tänker köpa eller sälja en fastighet eller gör markarbeten är det viktigt att du tar reda på om det finns föroreningar i marken eller byggnaderna.
Om det finns äldre asfaltbeläggning ska du vara uppmärksam på om den innehåller stenkolstjära, så kallad tjäraasfalt. Stenkolstjära användes som bindemedel i asfalt fram till mitten av 1970-talet. Tjärasfalt innehåller höga halter polyaromatiska kolväten (PAH) som är miljö- och hälsoskadliga och flera PAH: er klassas som cancerframkallande. Provtagning utförs på 16-PAH och vid halter av 16-PAH över 70 mg/kg bedöms asfalt vara tjärasfalt.
Om tjärasfalt påträffas ska bygg- och miljöförvaltningen informeras enligt upplysningsskyldigheten i miljöbalken.
Inför markarbeten intill byggnader med utvändig PCB-fog ska markundersökning göras med avseende på PCB.
I första hand är den som har orsakat föroreningen ansvarig för undersökning och sanering. Ansvaret kan delas solidariskt mellan flera verksamheter eller fastighetsägare. Om det inte finns någon ansvarig verksamhet kvar som kan bekosta undersökning och sanering, är det fastighetsägaren eller den som utför arbete inom det förorenade området som är ansvarig.
Om du ska lägga ner en verksamhet som kan ha orsakat föroreningar i mark, vatten eller byggnader är det ditt ansvar att undersöka fastigheten.
Låt en sakkunnig konsult göra en miljöteknisk undersökning. Undersökningen bör göras i samråd med bygg- och miljöförvaltningen. Som ett första steg kan du eller konsulten kontakta bygg- och miljöförvaltningen som kan ha information om tidigare undersökningar, verksamheter, utsläpp samt information om marken består av fyllnadsmassor.
Provtagning görs på marken, grundvattnet och kanske även byggnaden om den kan vara förorenad av den verksamhet som funnits där.
Om du upptäcker föroreningar i samband med den miljötekniska undersökningen, eller på annat sätt, måste du informera bygg- och miljöförvaltningen som är den lokala tillsynsmyndigheten i Bjuvs kommun. Detsamma gäller om du träffar på tjärasfalt.
Om du planerar att göra markarbeten i ett förorenat område ska du anmäla det till bygg- och miljöförvaltningen senast sex veckor innan arbetet påbörjas. Det är förbjudet att utföra åtgärder i ett förorenat område utan att anmäla detta till bygg- och miljöförvaltningen.
Vid marksanering kan det finnas behov av att pumpa bort förorenat vatten från saneringsschakten.
Utfyllnad av mark med återanvända massor kan kräva anmälan eller tillstånd enligt miljöbalken. Det som avgör om du behöver göra en anmälan eller söka tillstånd är risken för förorening av mark och vatten.
Om du ska fylla ut och vill använda massor som kommer från andra markarbeten (inte nytt makadam, grus eller sand) behöver du ta reda på att de är rena. Den som lämnar massor till dig ska kunna visa var massorna kommer ifrån och vad det innehåller, be att få se analyser på jorden. Asfalt inte får användas till markfyllning.
Anmälan till kommunen, bygg- och miljöförvaltningen, görs om risken för förorening är liten. Beskriv i anmälan vilket syfte utfyllnaden har (till exempel bullervall, parkering). Ange var materialet kommer ifrån och vilka eventuella föroreningshalter det innehåller och bifoga ritning. Skicka in anmälan via e-post till miljo@bjuv.se
Tillstånd för mer omfattande markutfyllnader med större risk för omgivningspåverkan söker du hos länsstyrelsen, Prövning av miljöfarlig verksamhet
I god tid innan du påbörjar arbetena måste du ta reda på om det finns risk för föroreningar i de massor som ska användas. Du måste också göra en bedömning av om omgivningen kan påverkas negativt. Det kan till exempel finnas skyddsvärda vattendrag och känsliga arter i området att ta hänsyn till.
Om svaret är ja på någon av följande frågor finns det stor risk för att massorna inte är rena:
För att bedöma om massorna är lämpliga att återanvända behöver du eller avfallslämnaren ta prover på dem. Om avfallslämnaren har gjort provtagning ska du begära att få se analysresultat. Kontakta bygg- och miljöförvaltningen eller miljökonsult om du behöver hjälp med bedömning.
Var särskilt noggrann när det gäller utfyllnad inom bostadsmark, jordbruk, betesmark, naturmark eller annan känslig markanvändning där det ställs höga krav på att massorna är rena och inte påverkar omgivningen negativt.
Om du som fastighetsägare upptäcker en förorening i mark, vatten eller i en byggnad måste du genast informera bygg- och miljöförvaltningen om detta. Skyldigheten att informera gäller även den som använder fastigheten.
Tänk också på att du måste anmäla i god tid om du planerar att göra markarbeten inom ett förorenat område.
Informera bygg- och miljöförvaltningen direkt innan du börjar – se till att du har följande uppgifter till hands:
Du kan bifoga en karta där du markerar var föroreningen har påträffats. Du kan även bifoga andra dokument, så som rapport från markundersökning.
Bygg- och miljöförvaltningen granskar din anmälan och ställer krav på vilka försiktighetsåtgärder som behövs samt om du måste göra mer undersökningar eller annan kontroll. Vi ställer högre krav på eventuell sanering och skyddsåtgärder om marken ska användas för exempelvis förskola och bostäder än när det gäller mark inom ett industriområde eller inom vägområden.
Vi tar ut en tillsynsavgift för vårt arbete, enligt en taxa som beslutats av kommunfullmäktige.
När markarbetet är klart ska du lämna en slutrapport som visar vad avhjälpandeåtgärden har gett för resultat och om den har gett önskad effekt. Rapporten ska innehålla analysresultat från slutproverna. Det ska framgå vem som har tagit hand om schaktmassor och annat material som körts bort från fastigheten.
Senast 6 veckor innan arbetena påbörjas ska din anmälan ha kommit in till bygg- och miljöförvaltningen. Tänk på att det är förbjudet att utföra åtgärder i ett förorenat område utan att först göra en anmälan.
Din anmälan ska innehålla följande uppgifter:
Skicka din anmälan med bilagor till bygg- och miljöförvaltningen via e-post miljo@bjuv.se eller till postadress:
Miljöavdelningen
Box 501
267 25 Bjuv.
I vägar och asfalterade ytor kan det förekomma både ny och gammal i olika lager.
Asfalt tillverkad före 1975 innehåller stenkolstjära, så kallad tjärasfalt. Stenkolstjära i sin tur innehåller PAH (polyaromatiska kolväten) som är miljö- och hälsoskadliga.
Om det finns tjärasfalt brukar underliggande makadam vara indränkt med stenkolstjära. Även underliggande marklager är ofta förorenade av PAH.
Vid upptäckt av tjärasfalt ska bygg- och miljöförvaltningen genast informeras, enligt upplysningsskyldigheten i miljöbalkens 10 kapitel.
Provtagning och laboratorieanalys ska alltid utföras vid misstanke om att det förekommer tjärasfalt, samt inför markarbeten i vägar och asfalterade ytor som lagts före 1975. Provtagning ska göras på både asfaltslagren och underliggande jordlager.
Fältprovtagning med vit sprayfärg och UV-lampa ger indikation när halten PAH-16 är över 125-150 mg/kg. Denna typ av fältmätning ska alltid kompletteras med laboratorieanalyser för bestämning av PAH-16.
Uppbruten asfalt och riven asfalt samt tjärasfalt är generellt sett alltid att se som avfall.
Bitumenblandningar som innehåller stenkolstjära (17 03 01*), det vill säga tjärasfalt, är farligt avfall tills dess motsatsen visas, enligt avfallsförordningen.
Asfalt som innehåller halter under 70 mg/kg PAH-16 betraktas inte som tjärasfalt.
Uppbruten tjärasfalt som innehåller halter under 300 mg/kg PAH-16 klassas i normalfallet som icke farligt avfall, enligt Naturvårdsverkets vägledning för avfallsklassificering från 2013. Detta gäller under förutsättning att halten bens(a)pyren är under 50 mg/kg. Om halten bens(a)pyren är över 50 mg/kg klassas tjärasfalten som farligt avfall, enligt EU Kommissionens vägledning om klassificering av avfall, (EU 2018/C 124/01), se sidan 67-69 och 74-75. Naturvårdsverket avser att ta fram ny vägledning för avfallsklassificering under 2020, men har i dagsläget inte ändrat ställningstagande sedan vägledningen för klassning av farligt avfall från 2013.
Farligt avfall ska hanteras med restriktioner och får endast köras av transportör med tillstånd för transport av farligt avfall samt tas emot på en anläggning som är godkänd för hantering av farligt avfall.
Klassning av asfalt och tjärasfalt
Ämne och halt i asfalt och tjärasfalt | Klassning |
---|---|
PAH-16 <70 mg/kg | Ej tjärasfalt |
PAH-16 70-300 mg/kg | Tjärasfalt, icke farligt avfall |
PAH-16 >300 mg/kg | Tjärasfalt, farligt avfall |
bens(a)pyren >50 mg/kg | Tjärasfalt, farligt avfall |
Uppbruten och riven asfalt med halter under 70 mg/kg PAH-16 ska i första hand återföras till asfaltsverk för tillverkning av ny asfalt. Tjärasfalt kan inte återföras till asfaltsverk för tillverkning av ny asfalt. Asfalt och tjärasfalt får inte användas för markfyllning.
Obunden återanvändning, exempelvis som asfaltskross i slitlager, gör att de tekniska egenskaperna försämras vilket innebär att materialet inte kan återvinnas för tillverkning av ny asfalt i framtiden. Denna typ av återvinning som bryter kretsloppet bör därför undvikas.
Uppbruten asfalt kan vara möjlig att återanvända som bundna lager, till exempel bitumenbunden asfalt, i väg- och trafikprojekt. Även tjärasfalt som klassas som icke farligt avfall kan vara möjlig att återanvända inom väg- och trafikprojekt. Återvinning av tjärasfalt ska inte göras inom vattenskyddsområden. Inför eventuell återvinning av tjärasfalt som klassas som icke farligt avfall, ska en anmälan göras till bygg- och miljöförvaltningen i god tid (sex veckor) före planerade åtgärder. Bygg- och miljöförvaltningen gör sedan en bedömning i varje enskilt fall.
Kontakta länsstyrelsen för frågor kring prövning av återvinning av tjärasfalt med halter över 300 mg/kg PAH-16, eller där halten bens(a)pyren är över 50 mg/kg.
Asfalt och tjärasfalt får inte användas för markfyllning oavsett PAH-halter.
PAH 16 | Klassning | Hantering och användning | Miljöprövning |
---|---|---|---|
70mg/kg | Asfalt | Asfalt ska i första hand återföras till asfaltsverk. Asfalt bör ej återanvändas i obundna lager. | Anmälan krävs inte när asfalt återförs till asfaltsverk eller används som övre lager av vägkropp i tidigare asfalterad väg. Vid annan hantering ska anmälan i enlighet med 29 kap. 35§ miljöprövningsförordningen göras till miljöavdelningen. |
70-300mg/kg | Tjärasfalt, icke farligt avfall förutsatt att halten bens(a)pyren understiger 50 mg/kg TS | Kan vara möjlig att återanvända i bundna lager inom trafikprojekt, ej inom vattenskyddsområde. Tjärasfalt bör ej återanvändas i obundna lager. | Anmälan ska göras till miljöavdelningen i enlighet med 29 kap. 35§ miljöprövningsförordningen. |
>300mg/kg | Tjärasfalt, farligt avfall | Kan i vissa fall återanvändas i bundna lager. | Tillståndsansökan ska göras hos länsstyrelsen |