Frågor och svar om dödsbo

Ett dödsbo är den egendom som finns kvar efter en avliden person (tillgångar och skulder).

Om det bara finns tillgångar kvar i dödsboet som helt eller delvis täcker begravningskostnaderna efter den avlidne så kan en dödsboanmälan göras istället för en bouppteckning. Det vill säga, en dödsboanmälan ersätter en bouppteckning i detta fall.

Dödsbodelägare kallas man om man har en omedelbar rätt till arv eller bodelning i det aktuella dödsboet.

När du som är dödsbodelägare eller är företrädare för dödsboet har lämnat alla uppgifter som behövs till dödsbohandläggaren är det en handläggare som utreder och bedömer rätt till dödsboanmälan.

Handläggaren värderar sedan dödsboet och går igenom dödsboets tillgångar och skulder. Dödsboanmälan gäller för den ekonomiska situationen på dödsdagen och bör göras senast inom två månader efter dödsfallet.

Bouppteckning är en skriftlig uppställning av den avlidnes och efterlevandes (maka/make) tillgångar och skulder på dödsdagen. Det måste alltid göras en bouppteckning och i enklare fall kan dödsbodelägarna göra den själva. Mer information och mallar för boupptecking finns på skatteverkets hemsida.

Om den avlidne inte har tillräckligt med pengar till begravningen kan kommunen hjälpa till med ekonomiskt bistånd till begravningen. En ansökan om ekonomiskt bistånd till begravning ska då göras av den som företräder dödsboet.

Kostnader för transport av den avlidne till och från annat land ingår inte i biståndet.