Kommunjägare

De kommunala skyddsjägarna är i första hand en funktion för att hantera vilt på kommunens egen mark som inte är utarrenderad för jakt. Exempel är inom tätorterna, där uppdragen kan gälla allt ifrån skyddsjakt på fågel till eftersök av skadat vilt. Behöver du komma i kontakt med skyddsjägare ska du anmäla detta till kontaktcenter i Bjuvs kommun.

Vad säger lagen

I jaktlagen (SFS 1987:259) anges att allt vilt är fredat. Fredningen gäller även deras ägg och bon. Det innebär att vilt endast får jagas – det vill säga fångas eller dödas – om det tillåts enligt jaktlagstiftningen.

I jaktlagstiftningen ges möjlighet till så kallad skyddsjakt som kan tillgripas om vilda djur riskerar att ge upphov till skador på allmän hälsa och säkerhet (exempelvis sprida smitta), omfattande skador på grödor eller boskap, eller andra skäl av ”överskuggande allmänintresse”.

Vem ger tillstånd?

Det är olika myndigheter som ger tillstånd till skyddsjakt beroende på vilket djur det är. Naturvårdsverket är tillståndsgivare när det gäller de stora rovdjuren och i annat fall är det länsstyrelsen.

I andra fall behövs inget sådant särskilt tillstånd, dessa fall uppräknas i jaktförordningens bilaga 4. Djur som kan vara aktuella för skyddsjakt är exempelvis grävling, vildsvin, kaja och kanadagås.

Det är polisen som har tillsyn över hur jakt bedrivs samt lämnar tillstånd till att lossa skott inom tätbebyggt/detaljplanerat område.